Gunnels Blogg

Säger en man 67+ som köpt sex via internetsajt. Så hans enda ursäkt eller förklaring var och är: ”Jag visste inte att hon var minderårig”. Så om kvinnan varit  icke minderårig framstår yttrandet som att mannen tycker det är helt ok  att köpa sex ! Sexköparen var  i det här fallet kommunalråd med ansvar för barn och utbildningsfrågor.  Att det är förbjudet att köpa sex och att det är ett brott som kan ge sex månaders fängelse kan han inte vara  okunnig om. Sexköpslagen har 10 år på nacken! Så länge torskar som den här mannen köper sex så kommer slavhandeln att fortsätta.  Om inte polisen lyckats att avslöja just den här mannen och det nätverk han ingick i hade sexhandeln för hans del fortsatt. Och mannen hade fortsatt sin politiska karriär som om ingenting hade hänt. Det finns inte ord!

Igår träffade jag en av mina Burmesiska vänner.  Egentligen skulle vi prata om valprogrammet men  istället ( som alltid när vi ses) så pratade vi om Burma. Allt eftersom min vän lärt sig svenska berättar han mer och mer om sitt liv och hur han och hans familj haft det både i Burma och under exiltiden i Thailand. Min vän var med i 88-rörelsen och protesterade mot juntan tillsammans med många andra. Många av hans vänner blev skjutna, tillfångatagna och en del sitter fortfarande i olika fängelser runt om i Burma. Och fängelser finns det gott om ! Flera av hans vänner har dött under fångenskap. Man har dött p g a av vidriga sanitära förhållanden  och som följd av tortyr. Min vän berättade om olika tortyrmetoder som juntans fångvaktare utövade och utövar. Det är allt från att ständigt ha en droppe vatten sakta droppande mot huvudet under månader till mera extrema tortyrmetoder. Jag kan inte mer än föreställa mej.

Min vän lyckades fly och blev engagerad i studenternas motståndsrörelse. De första fem åren bodde han i djungeln och opererade tillsammans med studentarmén längs med Thai-Burmagränsen. 93 blev han skjuten och svårt skadad. (Vapnet var tillverkat i Bofors.) Han tog sig till fots, trots svåra skador, till Dr Chyntias Clinic alldeles vid gränsen. Det tog honom ca en vecka att med svåra skador gå och krypa till kliniken. Han blev kvar på sjukhuset i tre månader. Sen blev han kvar på kliniken som ”arbetskraft” och fick så småningom asyl i Sverige. Fortfarande gör han allt för att hjälpa vänner som finns kvar i Burma. Genom att skicka så mycket pengar han kan och har över. Och  han tror fortfarande på en demokratisk lösning för Burmas folk.

Bara för att man är emot kungafjäsk och monarki blir man tydligen skottavla för Herman Lindqvist. I gårdagens Aftonblad ondgör sej Lindqvist över att kritik framförts och att en alternativ fest planeras. Det är inte bara extremvänstern, något som Lindqvist påstår, som anser att det är mer än korkat att lägga en massa pengar på att fira att det var för 200 år sedan som Bernadotte valdes till kung i Sverige. Jag anser mej inte tillhöra extremvänstern ( vad nu det är) men tycker ändå att firandet av 200- årsjubileet är ett spektakel. Sen hänvisar Lindqvist i samma krönika att Bernadotte har en proletär bakgrund. Skulle det vara ett skäl att fira monarkin? Den proletära bakgrunden har inte satt några djupare spår hos ättlingarna. Det är galamiddagar och bröllop som kostar skattebetalarna miljoner mm. Det är inte särskilt proletärt? Den värsta salvan som Lindgvist levererar är ändå påståendet, att bara för att Murad inte är svensk, är han inte  insatt i Sveriges historia. Dvs begriper inte bättre.

Men det som haft något gott med sig i debatten är att Republikanska föreningen har fått ett ökat antal nya medlemmar. Undrar vad det kan bero på?

Inte vilken som helst? Jag har träffat Dr Bo  Hla Tint  som tillhör exilregeringen och är  utvald att vara exilregeringens talesman i utrikespolitiska frågor. Troligen är han också Burmas utrikesminister den dagen som Burma blir ett fritt och demokratiskt land. Dr Bo Hla bor sedan 1993 i USA. Är amerikansk medborgare,  men trots det är han bannlyst och nekas visum  i Thailand och de Asiatiska länderna. Han får däremot resa i Europa. Han och andra exilburmeser har varit inbjudna till Sveriges Riksdag för att delta i ett seminarie om just Burma.  Khin Omar som är en av ledarna för FDB ( forum för ett demokratiskt Burma) är också med på resan till Sverige. Henne hade vi förmånen att träffa i Thailand. Khin Omar fick förresten Anna Lindh-stipendiet förra året för sin oförtröttliga kamp för ett fritt och demokratiskt Burma. Så i skrivande stund  är alla till  Hallsberg för att träffa vänner.   Där blev också jag inbjuden. Det kändes stort och häftigt. Att sitta på golvet, med delar av Burmas blivande regering, för att äta och umgås. Khin Omars ord: använd er demokrati och frihet för att hjälpa oss !

Där polisen inte stormar in för att leta efter illegala Burmeser. Där polisen inte släpper ut ”fångarna” genom att bli mutade. Jag kom hem i söndags middag. Nås av beskedet att samma dag har Thaipolis gjort en raid och fångat 10 unga Burmesiska flickor. Unga kvinnor som genom organisationen BWU fått möjlighet att studera. Vi träffade alla dessa unga tjejer vid vårt besök.  Med stolthet berättade dom för oss hur viktigt det var att studera.  Nu har alla fångats in och desperat försöker organisationer att samla in medel till mutor. Allt för att tjejerna ska kunna släppas ut. Risken att deporteras till Burma med  fängelsestraff  som påföljd är  annars stor.

Nu har vi avverkat två seminarie-pass i Mae Sot och ett i Chang Mai. Imorgon är det avslut i Chiang Mai. Idag försökte vi ändra lite på dagordningen, dvs börja med att  prata om  EU och Sveriges Riksdag. Men det gick inte p g a att i morgon när just det passet avhandlas kommer det en del män till vårt seminarie. Idag när det ”bara” handlade om kvinnor, kvinnokamp, kvinnovåld och allmänt om kvinnorörelsen i Sverige så valde männen bort det avsnittet. Så vi fick förstås anpassa oss. Så imorgon när dom viktiga frågorna om EU och hur Sveriges Riksdag fungerar kommer deltagarantalet att öka på just det seminarie-avsnittet. Men när vi hade grupparbete idag så var det en fråga som dominerade. Familjevåld och våld mot kvinnor ! Hade inte skadat om männen deltagit även idag.

Hela dagen i förgår och idag var helt fylld av olika möten. Vi har träffat en massa spännande och engagerade människor. Många riskerar sina liv för ett fritt och demokratiskt Burma. Idag har vi bla träffat Backpackers-team som med risk för eget liv går in i Burma. Under livsfarliga förhållanden ger man nödvändig hälso och sjukvård till människor som annars inte har en chans att ens få en Magnecyl. Många av teamen är ute mellan 3-6 månader ( i djungeln) Alla tränas av dr Chyntia och hennes klinik. Vi hade också förmånen att träffa dr Chyntia och även besöka kliniken. Under eftermiddagen fick vi också möjlighet att samtala med FDB ( Forum for democracy in Burma )  Imorgon och i övermorgon  ska vi hålla i olika  seminarier.  Det är pirrigt, men väldigt spännande !

Fick telefon från Jenny som just nu är i Thailand. Hon har varit på sjukhuset och besökt Mary. Fram till och med nu har Marys sjukvård kostat 1 miljon Baht. Eftersom Marys familj och dom insamlade pengarna inte räckt för att betala har Mary flyttats till ett billigare och sämre sjukhus. Otur för Mary att det saknas blod på det sjukhus hon nu behandlas på. Mary har blodgrupp O så alla som har den blodgruppen bland Marys vänner donerar också blod! Mary är amputerad på ena benet från låret. Då hennes lever blev skadad vid olyckan behöver Mary förutom blod, även dialys dagligen. Hon är fortfarande medvetslös men vaknar till ibland och jämrar sig då av smärta.

Mary Labang är generalsekretare för en kvinnorättsorganisation KWAT ( Kachin Women`s Association Thailand). En organsation som arbetar för att stärka kvinnors rättigheter. Dom arbetar särskilt mycket mot sexuell trafficking av kvinnor och barn. Har också gett ut flera internationellt uppmärksammade rapporter om just detta. http://www.womenofburma.org/kwat.htm Som alla andra burmeser i Thailand lever Mary och hennes familj ( dotter, 87-årig mamma och man) illegalt och har nästan ingen inkomst. Mary har arbetat tillsammans med min dotter Jenny inom den Burmesiska kvinnorörelsen.

Otur för Mary att hon är Burmes när hon i fredags skjutsade hon sin dotter till skolan och krockade med sin motorcykel. Dottern klarade sej mirakulöst men Mary förlorade mycket blod och hamnade på Thailändskt sjukhus i Chang Mai. Hon var medvetslös men efter ett antal blodtransfusioner vaknade hon igår söndag. Ett av Marys ben måste amputeras och hon har fått en tjugoprocentig chans att överleva.

Otur för Mary är också att hon lever illegalt och familjen är därför tvingad att stå för alla sjukvårdskostnader för att Mary över huvud taget kan få någon hjälp. Kostnader som Marys familj är uppe i är nu idag måndag ( tre dagar efter olyckan) 100 tusen Baht ( 20.000 kr) Den burmesiska diasporan samlar in allt vad dom kan. Nu har även engagerade NGO-are och medmänniskor från både Sverige och andra delar av världen ( som känner till  Mary och hennes arbete )  också engagerat sig genom insamlingar. Allt för att Mary ska få den vård hon behöver. Så Jenny som reser ner till Thailand nästa vecka har med sej ett antal tusen kronor. Vi som åker några dagar efter kommer också att kunna bidra med något.

Säger kungen när ytterligare en sk prinsessa aviserar ett bröllop. Med ett väl tilltaget apanage så är det nog inga ekonomiska bekymmer i den familjen. Risken att bli utförsäkrad och behöva vända sej till det allmänna för att få hjälp med hyra och matpengar existerar inte. Det fixar vi skattebetalare. Den sk kronprinsessans   bröllop får ju skattebetalarna vara med och betala. Det gör vi med glädje säger statsministern glatt.  Positivt  i all rojalistisk yra är att Republikanska föreningen har fått en gigantisk tillströmning av nya medlemmar. Undrar var det beror på ?